Rubrik

Klicka här för att redigera underrubrik

                     Festen som blev en e.e. cummings dikt
Det var den sortens party där allt kan hända och det gjorde det.
Trumpetaren i bandet slutade plötsligt spela, gick fram till en av
gästerna och sa ’Ska vi?’ och utan ett ord tog hon hans hand
och de började springa. Bort över gräsmattan. Ner mot havet

Vi som var kvar stirrade förstummade på varandra och sen ut i

tomma intet. När deras avlägsna skratt och hennes ’Ja! Ja! Ja!’
hördes började jag undra om vi egentligen var mitt i en e.e.
cummings dikt -
listen: there’s a hell of a good universe next door; let’s go”
- där James Joyce’s Molly dykt upp - eller om det finns de som
lever sina innersta önskningar och inte bara önskar att de
gjorde det.

Plötsligt började mitt hjärta slå hårdare. För att markera. För att
markera varje sekund som inte fyllts. Inte fyllts fullt ut. Inte fyllts
så fullt att det rinner över. Inte fyllts med eld. Inte fyllts
tillräckligt. Inte fyllts nog. Inte fyllts nog - för att sätta mig i brand.